Tre jävla kommentarer raderade, av någon lustig människa som tydligen inte gillar att man säger något gott om förbifart Stockholm.
Det var en bonde som arrenderade vid nån prästgård på Lovön. Hon protesterade och menade att hennes landsbygd gick förlorad. På grund av två rondeller tre kilometer från bostället.
Nu görs det en grej av att världsarvet Drottningholm skulle vara hotat - vilket det förstås inte är. Bullret som det hänvisas till, finns redan där, eftersom det går en stor genomfartsväg förbi Drottningholm (den mot Brommaplan, eller mot Ekerö om man så vill).
Hela jävla förbifarten grävs ner - bara på grund av alla protester mot asfalt i skogsområde. Fine, det är det väl värt. Men så fort man ska adda nån infart eller utfart, så protesteras det. Men nån gång får det väl vara nog? Kan inte den såkallade miljörörelsen lägga av nån gång? De är inte nöjda förrän vi återgår till häst och vagn som på 1700-talet. Tänk så hållbart det är.
Att skydda världsarvet innebär INTE att man inte kan bygga en rondell där den är planerad - mer än en kilometer från världsarvets omfattning. Det är precis samma sak som den såkallade nationalstadsparken. Helt plötsligt ska det finnas nån slags jäkla "no mans land" runt omkring också. Men är det inte därför det är avgränsat? Så att man ska veta att man UTANFÖR området kan göra som man önskar, men inte INNANFÖR. Så what's up with that?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar